Den störste manlige legenden inom svensk film och teater är tveklöst Gösta Ekman. Det har hänt att någon fått för sig att jag menat sonsonen då jag talat om honom och blivit konfunderad då jag nämnt kokainmissbruket som var en bidragande orsak till hans alltför tidiga död vid blott 47 års ålder. Jag är även en stor beundrare av ”Lill-Gösta”, som han kallades som ung, och sörjer honom djupt. Dock var Ekman senior en gigant som dagens ungdomar nog inte kan föreställa sig. Det finns kanske de som inte ens känner till honom, vilket i så fall är oerhört beklämmande. Att känna till honom hör tveklöst till allmänbildningen. Ekman började sin bana på Oscarsteatern i Stockholm 1908 och blev senare direktör där, liksom vid flera andra av Stockholm främsta teatrar. Han hade huvudroller i många välkända filmer, varav en tysk – Faust. En av de sista var Intermezzo mot Ingrid Bergman. Begravningen blev en enastående hyllning till vår store stjärna, med 100 000-tals sörjande som kantade kortegevägen mot begravningsplatsen.

Den 12 januari är det 80 år sedan Gösta Ekman avled. Då kommer jag, och många med mig, att hylla denne enastående skådespelare.

Gösta Ekman

Den 1 april höjdes portot till orimliga 7 kronor, och utrikesportot upp till 50 gram chockhöjdes till 21 kr. Vad ska turister tänka om vårt land om de måste betala så mycket för varje vykort så att det blir orimligt att skicka kort? 
Nu kommer en riktig chock, som borde vara ett dåligt skämt. Portot för vanliga brev höjs vid årsskiftet till 9 kronor, en höjning med 30 procent. Denna vansinniga prisökning motiveras  med att allt färre brev skickas. 
Postens VD Holm varnar också för kommande portohöjningar: ”Med fortsatt fallande brevvolymer kommer det inom några år att behövas en ny porto­nivå”. Skulle detta få folk att skicka fler brev, kanske? Jag älskar att skriva brev och att naturligtvis att få brev, men med denna orimliga höjning av portot är det knappt möjligt längre. Det är inte alltför många år sedan portot var 2.50 och nyligen var det 5 kr, vilket möjligen skulle kunna vara rimligt i dagens läge. Det drabbar privatpersoner hårt och än värre föreningar som blir ruinerade.
 Efter alla klagomål på PostNord med post som inte kommer fram, eller kommer fram först efter en månad, är det väldigt provocerande med dessa orimliga höjningar. 
kronblom

Hur kan man kasta mat???

december 25, 2017

  Ständigt kan man läsa i dagstidningar om hur mycket mat som slängs. Häromdagen var det i Svenska Dagbladet ett helt uppslag om denna galenskap. Stor bild på framsidan med rubriken ”En tredjedel av all mat slängs”. Detta skulle motsvara ofattbara 1, 3 miljarder ton, ungefär lika mycket i rika som i fattiga länder. Varje år slänger konsumenter i rika länder nästan lika mycket mat (222 miljoner ton) som hela nettoproduktionen söder om Sahara (230 miljoner ton).
 Det står att varje svensk slänger i snitt hela 45 kilo ätbar mat per år. Tvärtemot vad många tror är hushållen är de största syndarna när det gäller onödigt matsvinn. Hur kan det vara möjligt?!
  Aldrig någonsin har jag kastat mat, och begriper inte hur man kan göra det. Jag skulle inte klara av att lägga mat bland sopor, det är trots allt livsmedel – inte sopor. Livsmedel är givetvis oftast fullt ätbar långt efter utgångsdatum, i en del fall flera år efteråt. Jag äter alltid upp den mat jag lagar eller tar på restaurang, och om jag någon gång inte orkar äta upp allt sparar jag den självfallet till senare. Varför kasta mat som man kan äta? Det är helt obegripligt, och oacceptabelt.

Äntligen har många butiker tagit tag i detta med miljöfarliga plastpåsar. För mig har det i princip alltid varit en självklarhet att undvika dem. Ofta har jag tvingats vara snabb och säga till att jag inte behöver någon innan expediten tagit en påse. De lär vara måna om att man ska gå omkring och göra reklam för deras butik. Nu är det tack och lov vanligt att expediten frågar om man anser sig behöva en kasse, och det brukar finnas information om plastslöseriet i kassan. För mig är det en självklarhet att alltid ta med minst en kasse. Hur svårt kan det vara? Jag förstår mig inte på dessa som köper kassar varje gång de handlar livsmedel, har t o m hört om de som köper kassar för att genast slänga den. Numera borde alla vara medvetna om att plast är väldigt skadligt för miljön och därmed inte ta nya kassar när de handlar. Tygkassar är förstås ett utmärkt alternativ. I Frankrike har man gått betydligt längre: Sedan den 1 juli är det förbjudet för butiker att sälja eller dela ut plastpåsar. Det vore verkligen rimligt att Sverige, som ger sken av att ha långt gångna miljömål,  tar efter.

Plasticbag-LARGE

Skinkan har ett ansikte

december 17, 2017

"Köttets lustar", programmet där en person undersöker köttindustrin och
sitt eget förhållningssätt till att äta kött, har väckt starka
reaktioner. Framför allt det senaste avsnittet, som innehåller många
scener inifrån ett slakteri. Självaste Paul McCartney har med anledning
av denna tv-produktion talat in ett budskap där han bl a säger: "Om
slakterier haft glasväggar skulle alla vara vegetarianer. De flesta vill
inte veta vad som pågår. Människor vill leva i okunskap och tänka att
maten kommer från affären. De vill inte veta var den kommer ifrån. Allt
de behöver göra är att tillaga den och inte tänka på det." 

Verkligheten bakom julskinkan: De ca 2, 6 miljoner grisar som slaktas i
Sverige varje år får inte se dagsljus förrän de förs till slakteriet.
De har ingen som helst möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, som
t ex att suggan bygger bo då hon ska föda. Uppfödningen sker i stora
stallar, där de definitivt inte kan böka. De har ingenting att
sysselsätta sig med. Utfodringen blir dagens höjdpunkt. Transport till
slakteriet och tillvaron där är oerhört plågsam. Senast i höstas
anmäldes slakteriet i Kristianstad för djurplågeri, men det mesta
upptäcks inte. Det är ett sådant hyckleri att så många köper bitar av
djur trots att de knappast skulle klara av att döda djuret själva. 

Det är förfärligt att många fortfarande ser det som en orubblig
tradition att äta skinka och annat kött på julafton trots att det
orsakar lidande och död för grisar, samt svåra sjukdomar för
människor. Hälften av alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och
kärlsjukdomar, vilka till stor del orsakas av animalisk kost. Låt julen
bli en fridens högtid istället för en blodig – prova att fira en
vegetarisk jul. Det tjänar alla utom köttindustrin på.
gris

En person som sedan början av 90talet betytt oerhört mycket för mig är Rikard Wolff. Jag fastnade direkt för hans underbara tolkningar av franska visor som berörde mig djupt. Sedan dess har jag följt honom  teaterscener och framför allt som vissångare. Han har tack vare sin begåvning och karisma nått en väldigt stor popularitet 

Hans svåra sjukdom har varit välkänd ett antal år hans alltför tidiga bortgång var inte oväntad,men väldigt svår att accepteraDet är ofattbart att det inte blir fler framträdanden av denne fenomenale artist. Vi är väldigt många som känner djup sorg och saknad. Tack Rikard för allt fantastiskt Du gett oss! 

Wolff2002

Det är tydligt att vad som numera premieras i samhället är ungdom, medan bildning inte verkar vara så viktigt. Det tycks gälla på många arbetsplatser och märks väl i media och i politiken. Numera är partiledarna väldigt unga, och häromdagen skämde en av dem ut sig själv och sitt parti genom att visa sin stora brist på bildning. Det var alltså Ebba Busch Thor som blev intervjuad i Aktuellt. Eftersom hon vill införa en litterär kanon ville man testa hennes litterära kunskaper. Det borde ha varit väldigt enkelt för KD-ledaren då hon bara skulle svara på vilka som skrivit väldigt kända klassiker av Selma Lagerlöf och August Strindberg, samt en känd roman av Klas Östergren.

Hon kunde inte en enda av dessa. Att känna till vilka som skrivit Gösta Berlings saga och Giftas hör definitivt till allmänbildningen, något man bör känna till i väldigt unga år. Det var riktigt pinsamt, Detta hade kunnat vara en sketch som en provokation för att understryka vårt behov av bildning, men det var alltså på riktigt.  

Inte nog med detta, Busch Thor sade i ett inslag innan intervjun: ”Vi får ibland… frågan om vart vi befinner oss på höger-vänster-skalan.” Hon kan tydligen inte ens skillnad på ”var” och ”vart”, något som alla småbarn givetvis ska kunna, men hon och en del andra ungdomar klarar numera inte ens av det. Detta kopplar an till det större problemet: den svenska högerns bildningsförakt.

 

gosta-berlings-saga

Nyligen frigavs en man, Kaj Linna, efter att ha suttit i fängelse i 13 år. Eftersom han ansåg sig vara oskyldigt dömd vägrade han att ta permissioner. När han äntligen blev fri kom han ut till ett samhälle som hade förändrats. Något som genast slog honom var att alla människor tycks leva stirrandes in i sina ”smarta” telefoner. Han har ingen sådan och kan inte tänka sig att ”försvinna in i en artificiell verklighet”, något som känns helt främmande för honom. 

Jag äger en sådan, men använder den inte så väldigt mycket, mest för nödvändiga samtal och för att lyssna på musik. Även jag reagerar ständigt på att de flesta är så extremt fixerade vid sina telefoner. Det är särskilt tydligt i tunnelbanan där var och varannan babblar högt och ljudligt utan att bry sig om att de stör omgivningen. De som inte gör det tycks hålla på med spel, chattande, Facebook och annat. Kan de aldrig låta bli sina telefoner och istället läsa böcker och tidningar, vilket jag alltid gör på resor i kollektivtrafiken? Det är anmärkningsvärt få som läser i tunnelbanan numera. Vidare ser jag ofta folk som tycks sakna hyfs då de i affärer talar i telefon när de ska betala och därmed ignorerar kassapersonalen, liksom de som nonchalerar sina barn då telefonen tycks vara mer intressant. Dessutom måste jag ibland säga till ohyfsade människor som inte respekterar tystnaden på bibliotek. Det är tragiskt att samhället förändrats så med denna osunda telefonfixering.  

smartfån

Varför har en del ungdomar fått för sig att byta ut ”var” mot ”vart” när minsta barn måste veta att det är helt fel? Skillnaden mellan befintlighet och riktning torde höra till något av det mest självklara i vårt språk, inget man behöver lära sig. Hur har det kunnat bli så att någon börjat med detta idiotiska påhitt och många följt efter? Tycker de att det låter tufft, eller? Ska vi behöva finna oss i att dessa ungdomar ändrar på vårt språk så att det blir helt felaktigt? Det är säkert många som har sett fram emot SvT:s  storsatsning Vår tid är nu, men redan i första avsnittets andra scen blir allt förstört då en ung man i fredsyran på Kungsgatan vräker ur sig ”Vi måste fortsätta i kväll. Vart då? Vart ses vi?”. Detta med att vissa ungdomar säger ”vart” har gått mig på nerverna ett antal år, men inte kunde jag ana att det skulle förekomma i en tv-serie som utspelas på 40-talet. 

Häromveckan hade man i Bromma Tidning ställt denna fråga till några Brommabor: ”Vem vill du se som staty i din stadsdel?” Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta då jag läste svaren. Det ena var mer orimligt än det andra: 1. Roger Federer. Varför skulle en ung schweizisk tennisspelare föräras en staty här? 2. Bruce Springsteen. Varför en amerikansk rocksångare? 3. Silvana Imam. Hur många har hört talas om henne? Jag läste nu att det är någon svensk rap-artist, född I Ryssland. 4. Astrid Lindgren. Den minst orimliga eftersom hon är svensk, avliden och folkkär. Dock har hon ju ingen koppling till Bromma, och det finns fyra statyer i stockholmsområdet. Den som ska få den stora äran att få en staty bör förstås vara avliden och ha åstadkommit något betydande för vårt land. Vi är många som nu gläds åt att Sven-Erik Magnusson ska hedras i Karlstad, ett bra val av en folkkär nyligen bortgången artist. Många av våra mest framstående politiker har bott här: Carl Lindhagen, Per Albin Hansson, Per Edvin Sköld, Ernst Wigforss, Tage Erlander, samt Alva och Gunnar Myrdal. Dessutom: konstnären Einar Forseth, regissören Gustaf Edgren, skådespelerskan Inga Tidblad med maken Håkan Westergren och vår kanske mest folkkära filmstjärna Sickan Carlsson. Det vore förstås betydligt mer rimligt med dessa.

halvastrid2